Jag hade lagt ner och givit upp varenda plan jag någonsin haft och varken mina framgångar eller motgångar kändes inte längre i kroppen. Jag hade soppat det onda och det goda under mattan utanför mitt rum för att mitt liv hade tagit walk-over och jag ville bara ta time-out's från verkligheten hela tiden. Jag lurade folk att jag mådde bra vilket resulterade i att om jag inte skrev eller målade det jag aldrig sa väcktes förlamande ångest. Så skapades bloggen. Av tårar och skrik, bråk och panik. Men det är slut med det nu. Alla tidigare inlägg är raderade på grund av att de var ytterligare ett spår av alla hemska dagar. Jag nådde botten. Nu börjar jag om.