Jaha. Nu är det plötsligt november och hösten åker längre och längre bak i kalendern. Period 2 i skolan har tagit sin plats och börjar sakta skaka liv i våra lovvana kroppar. Lyssnar genom album efter album, köper konsertbiljett efter konsertbiljett (Lana Del Rey, Håkan Hellström, Markus Krunegård, The XX, Crystal Castles, de tar aldrig slut!!!!!), sparar varenda jobbpeng och handlar endast av det billigaste märket på Coop. Köper burkcola och smultronsoda en fredagskväll med min bästa vän, tar in pappas tröstande ord "det fixar vi" när jag berättar om alla konsert- och festivalbiljetter jag vill köpa, skriver min önskelista om och om igen för inget tycks passa när jag väl tänker skicka ut kopior till släckten. I min almanacka står det "utskällningssamtal med pappa", "handla fotofilm på NetOnNet" och "fredagsfika" samt "kom ihåg bättre sent än aldrig så lämna engelskaläxan ditt dumma as". Även ett o annat matrecept och tips på 2handaffärer fyllda med krimskrams är nedskrivna i Pense pas bête L'Original. Det är en sådan månad då livet inte riktigt sjunger på den melodin som jag önskar helt enkelt. Mycket behöver ältas men saknar lust och vilje att prata om det, speciellt inte med mamma eller pappa, som för övrligt ber mig var och varannan dag att baka muffins för öka deras chanser till högre lön på jobbet, plugga på matten, städa mitt rum och rengöra atljén från färdigmålade tavlor osv osv osv för jag har redan slutat lyssna. Ser inte fram emot min födelsedag, julbordet/julmiddagen, dagarna innan julafton, presentöppnandet den 24 december klockan 19:03 likt varje år då grannen väljer att komma instigande och låssas vara en tjock man på minst 155 år med en brun säck fullproppad med klappar till mina småkusiner. Inte heller till något som innebär att jag tvingas på ett stort glatt leende och kläder som gör mig obekväm av mina föräldrar för att inte "skämma ut dem inför släckten". Jag tänker hela nätterna på dessa horribla stunder, önskar att tiden antingen går shit fort eller stannar upp helt, för jag ska vara ärlig med er, 2012 är och har varit rätt ok jävligt.