Nu tycker jag ändå att sommaren är slut. Det kalla höstregnet föll över Göteborgs gator i x-antal timmar idag, mamma har tagit upp stickandet igen och jag har börjat läsa något annat än pocketböcker. Jag dricker floder av svartkaffe för att få energi under eftermiddagarna, tittar frenetiskt i varenda second hand-affär efter en varmare jacka som inte får mig att se ytterligare mindre ut och går längst Haga, Andra- och Tredje Långgatan, Vasa Viktoriagatan, Valand och till Avenyn och tillbaka och sjunger (jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din och mitt hjärtas hemlighet, du finns här inom mig, alltid). Går på utställningar med skolan om nutida- och samtidskonst och försöker skriva rapporter men orden tycks inte fungera. Drömmer mig endast bort om att få sova hud mot hud med någon jag tycker om och inte tycka det är så jävla svårt att leva själv.